Allmänhetens inställning till kulturarv

De flesta studier som berör allmänhetens inställning till kulturarv och kulturmiljövård har varit ganska begränsade. Anita Synestvedts avhandling Fornlämningsplatsen: kärleksaffär eller trist historia är ett exempel på där människors relation till ett par specifika platser utforskas. En större övergripande undersökning av västsvenskarnas inställning till kulturmiljövåren genomfördes av SOM-institutet vid Göteborgs Universitet (SOM=Samhälle Opinion Media) 2002. Undersökningen omfattade bara folk från Västsverige men dess omfattning om 3792 svarande gör den stor nog att ta i beaktande och sannolikt den största undersökning av detta slag hittills. Undersökningens kanske mest relevanta fråga var Hur viktigt anser Du att det är att bevara nedanstående för kommande generationer? De som svarade ”mycket viktigt” alternativt ”ganska viktigt” redovisas inom parentes efter de olika kategorierna nedan:

• Gamla stadskärnor (88%)
• Fornlämningar (87%)
• Gammelskog/urskog (86%)
• Trädgårdar och parker (85%)
• Kustlandskapets bebyggelse (84%)
• Jordbrukets bebyggelse (81%)
• Kyrkor (81%)
• Slott och herrgårdar (78%)
• Torp och torpgrunder (67%)

Vi kan alltså se att flera av de kulturmiljökategorier som påverkas vid exploateringar betraktas som viktiga av allmänheten. 60% av de svarande uppger att de är mycket eller ganska intresserade av lokalhistoria. Men här finns en åldersskillnad där intresset ökar med stigande ålder, däremot är könsskillnaden obefintlig. Några andra intressanta förslag som togs upp i undersökningen. Procentsatsen avser de som svarade att förslaget var ”mycket bra” alternativt ”ganska bra”:

• Kulturarvet bör ges ökat utrymme i skolundervisningen (66%), stor skillnad mellan olika åldersgrupper där de äldsta var mest positiva och de yngsta minst positiva.
• När man bygger bostäder och vägar bör det alltid ta sin utgångspunkt i kulturarvet (46%)
• Minska resurserna för bevarandet av kulturarvet (5%)

22% av de svarande svarade ”ja flera gånger” eller ”ja någon gång” på frågan: Har Du själv någon gång engagerat Dig för att bevara något Du anser vara av viktigt kulturhistoriskt värde, t ex genom att skriva på en namninsamling, skriva en insändare till en tidning, spridit informationsmaterial eller demonstrerat?

I anslutning till den nationella kulturarvssatsningen Agenda Kulturarv engagerades SCB för att göra en rikstäckande undersökning av allmänhetens inställning till kulturarv och Comvision AB för att göra en kvalitativ undersökning av politikers inställning till kulturarv. Utifrån svaren kan det konstateras att befolkningen på riksnivå, i SCBs undersökning, har en positiv inställning till kulturmiljöer och kulturarv men att tendensen är att svaren i väst-SOM undersökningen ger ett ytterligare något mer positivt intryck. Delvis har detta att göra med hur frågorna ställs. 64% av de svarande funderar ofta eller ibland över de historiska spåren i sin omgivning, endast 10% anger att de aldrig funderar över detta. Hur kulturmiljön och kulturutbudet ser ut spelar roll för ungefär hälften av de svarande när det gäller att välja bostadsort. 69% av de svarande uppger att de någon eller flera gånger om året besöker kulturmiljöer, museer eller kulturbyggnader. En tendens är att de som funderar aktivt över de historiska spåren i sin omgivning oftare besöker kulturmiljöer, de anser sig också vara föreningsmänniskor. Dessa personer har också ett större intresse och kännedom i frågor som rör kulturmiljön. Politikerundersökningen som utfördes i anslutning till Agenda Kulturarv visar att politiker över lag har svårt att definiera vad kulturarv är och vilken betydelse det har för samhället men att det betraktas som viktigt om än på ett vagt sätt. Kulturarvets roll ses dock som demokratisk. Politikerna efterlyser över lag en tydlighet från kulturarvsförvaltningens sida.

Vi kan alltså konstatera att en majoritet av de svarande i de aktuella undersökningarna ansåg att kulturarvet och kulturmiljön var viktig att värna om. Detta, det allmänna intresset och den demokratiska aspekten av kulturarvet, är viktig att bära med sig. Den ligger i linje med portalparagrafen i kulturminneslagen (1988:950):

1 § Det är en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö.
Ansvaret för detta delas av alla. Såväl enskilda som myndigheter skall visa hänsyn och aktsamhet mot kulturmiljön. Den som planerar eller utför ett arbete skall se till att skador på kulturmiljön såvitt möjligt undviks eller begränsas.

Den demokratiska aspekten är även grunden till resonemangen i Den Europeiska landskapskonventionen i vars inledande ändamålsdeklaration man kan läsa:

som önskar uppfylla allmänhetens önskan att kunna glädja sig åt landskap med hög kvalitet och att spela en aktiv roll i utvecklingen av landskapen,