torsdag 27 september 2012

Full aktivitet i Skrea

Det råder bråda dagar ute i fält. Snart återstår bara en vecka av den arkeologiska utgrävningen i Skrea.Utgrävningsplatsen innehåller spår från alla tider. Lämningar från stenålder, bronsålder, järnålder, medeltid och senare tid ser åter dagens ljus. De senaste dagarna har vi haft besök av grupper av barn från det närliggande fritidshemmet och en gymnasieklass från Falkenberg. Det är både roligt och en utmaning att visa en pågående utgrävning för allmänheten. Speciellt när regnet öser ner. Men att få ta del av barnens entusiasm värmer upp även den mest blöta dag.

Idag har Karolina från referensgruppen till Samskapande kulturarv i Halland var på besök. Under vårt samtal kom vi att beröra hur vi på olika sätt kan skapa delaktighet och fånga upp intresset från allmänheten i kulturarvsarbetet. (Extra kul att se att Leif också tar upp denna aspekt i ett tidigare blogginlägg idag, se nedan!)

Vad tycker du som läser bloggen? Hur kan vi vid en utgrävning bättre fånga upp allmänhetens intresse för arkeologi? Det är på tiden, i en tid då den ensidiga förmedlingen alltmer ersätts av dialog och kommunikation.

Just nu råder bl. a. stor husjakt på utgrävningsplatsen. I början av veckan fick vi förstärkning av Anders i personalstyrkan. Det var en fröjd att skåda när Anders gick loss på utgrävningsplatsen. Först åkte jackan av, sen tröjan och hans blick fick en ny vild glöd. Han rensade och stegade och snart stod det olikfärgade stakkäppar i resterna av stolphål som tillsammans bildar lämningar av stora hus över utgrävningsytan.

Här kommer några ögonblicksbilder från dagens utgrävning:

Mats dokumenterar ett stolphål i ett av de många husen.

Ola gräver ränna.
Anna mäter in ett stolphål.

Anders söker spåren efter ännu fler hus.

Carl rensar fram … Ja, vad är det egentligen han rensar fram? Kom på den öppna arkeologidagen den 6 oktober så får du veta vad han rensade fram!



 

Vem har ansvaret gentemot allmänheten?

Vilket ansvar har man som grävande firma eller individ gentemot den breda allmänheten?

Jag har varit med om att frågan ställts på sin spets flera gånger, men nu väljer jag att lufta två extra tydliga exempel:

Första gången blev jag uppringd av en hembygdsrepresentant som ville höra om omläggningen av Rv40 mellan Borås och Ulricehamn i södra Västergötland, detta var för ett par tre-fyra år sedan. Det var en föreläsare till ett årsmöte som eftersöktes. Han ville prompt att det skulle vara en arkeolog från sjuhäradsbygden som skulle prata. Problemet var bland  annat att den firma som utfört undersökningarna så långt var belägen strax utanför Lund. Dvs sisådär 30 mil bort! När jag föreslog arkeologer stationerade i Göteborg, arkeologer som gjort utredningen så dög inte det heller. Det var bara lokalt förankrade (läs boende) arkeologer som dög! Jag kunde inte ställa upp och jag vet fortfarande inte om de fick tag på någon som uppfyllde deras krav!
Jag har tidigare skrivit en längre blogpost om detta.

Härom dagen fick jag ett liknande samtal. Det var från en man som var på besök i sin fädernesgård här utanför Halmstad. En gård som han antagligen skulle flytta tillbaka till om ett par år då han går i pension. På berget bakom gården är en vindkraftpark planerad. Det hade han absolut inget emot.

Mannen var mycket intresserad av sin hembygds historia och hade därför med stort intresse läst kulturmiljöbilagan till MKB:n som han kommit över. Men han blev mycket besviken. Där fanns nästan ingenting av det han kände till. Och då skall man inte förledas att tro att han var en såndär hembygdsintressent som snöat in på torp eller något sådant. Nej mannen var genuint intresserad av spår av mänskliga aktiviteter ute i skog och mark. Han började berätta om de olika spår han kände till, men höll sig blott till spår som direkt skulle beröras av vägbyggnation, kabeldragning eller uppställningsplatser. Jag får erkänna att jag häpnade över hans kunskap. Han beskrev hålvägar, kanaler, torp, stenmurar som avgränsat utmark från inägor och så vidare. Det som särskilt fångade mitt intresse var en serie kolningskropar som han beskrev i detalj. De var sisådär 2 m djupa och fint kallmurade. Min reflektion var att det där låter ju snarare som varggropar, något som definitivt är varaktigt övergivna spår från gångna tiders bruk! Även om de säkerligen i de flesta fall på inkonsekventa grunder klassas som övrig kulturhistorisk lämning. Det må vara hur det vill med den saken, poängen var att dessa lämningar berörs av den planerade exploateringen men inte rapporterats in. Jag höll med mannen om att detta är ett problem, men att det är svårt att få ner den arkeolog som gjort underlaget till MKB:n då firman är belägen många tiotals mil bort. Istället tipsade jag honom om att påpeka det hela för länsstyrelsen. Jag hoppas innerligt att mannen gör så. Dessvärre tror jag att tillståndsprocessens kvarnar malt så långt att vi förlorat dessa lämningar. På grund av en "selektivt" utförd kulturmiljöanalys...

Mannen vid vindkraftparken är ett levande exempel på hur viktigt medborgarperspektivet som beskrivs i den europeiska landskapskonventionen är. Vi måste fånga upp dels det som faktiskt finns ute i kulturlandskapet, men även identifiera de delar av kulturlandskapet som är viktiga och meningsbärande för de som bor och vistas där. Detta hade man i kulturmiljöunderlaget till MKB:n misslyckats med å det grövsta!

lördag 22 september 2012

Husoffer och diken - Undersökningen i Skrea fortsätter


Vi är nu mitt i grävningen av den märkliga kultplatsen i Skrea. Så här långt har vi hunnit gräva bort ett av våra rännhus i sin helhet och påbörjat undersökandet av det andra. Därtill har vi fördjupat oss ytterligare i de övriga dikena och rännorna som omger husen, samt undersöka flertalet av gravarna. Något förvånade är vi över att flera av de djupa dikena som omsluter platsen förefaller vara av betydande ålder, sannolikt så gamla som rännhusen. Helt säkra kan vi dock inte vara ännu.

Det finaste fyndet från veckan var den lilla, i princip helt intakta, skål som framgrävdes ur en av husrännorna. Skålen var nedsatt i kanten av husrännan och visar således att husrännan antingen är samtida eller äldre än skålen. Skålen kan ej med säkerhet dateras ännu, inte heller är dess innehåll känt. I lugn och ro skall jag tömma ur innehållet någon gång i vinter och då även närmare bestämma skålens ålder.

 
I veckan kommer arbetet med rännorna, det sista rännhuset samt arbetet med att frigöra ett närliggande bergsimpediment att fortgå. Vidare skall ett antal huskroppar i norra delen av området undersökas.  Ser fram emot ytterligare en spännande vecka i fältarkeologins tjänst!

fredag 21 september 2012

Välkommen till öppen utgrävningsdag i Skrea!

Välkommen att delta i den arkeologiska utgrävningen i Skrea Kyrkebjär lördagen den 6 oktober 2012. Gräv, diskutera arkeologi och kulturarv och lär dig mer om vad som kommit fram på utgrävningsplatsen! Det är drop in, så kom när du vill och stanna så länge du har lust.

Tid: 10.00 – 16.00 lördagen den 6 oktober 2012.
Plats: Utgrävningsplatsen vid Skrea Kyrkebjär (markerad med röd stjärna i kartan nedan).
Medtag: Ta gärna med grävslev (liten murslev), spann och sittunderlag!  Matsäck och kläder efter väder samt stövlar.
Utgrävningsplatsen ligger ca 200 meter norr om Skrea kyrka.
Vägbeskrivning: Kör mot Skrea kyrka. Det finns två bra parkeringsplatser (markerade med P i kartan). Antingen vid Skrea kyrka eller vid den nybyggda förskolan som ligger precis efter att man svängt av gamla E6an. Sedan går du vägen väster om den nybyggda förskolan. Håll utkik efter snitslaroch skylt.

Kontaktperson: Stina Tegnhed Kulturmiljö Halland 072-2290722

tisdag 4 september 2012

Kulthus och Gravar på Skrea Kyrkbjär

Vi har nu schaktat i en vecka på Skrea kyrkbjär. Sakta med säkert har jorden avtäckts och frilagt de underliggande lämningarna. Efter en något förvirrande inledning, där vi inte riktigt förstod oss på de lämningar som vi hittade, klarnade bilden snabbt och fornlämningen visade sig innehålla mycket spännande och ovanliga strukturer.  En stor mängd diken och rännor har schaktats fram och i anslutning till dessa har det påträffats ett flertal gravar i form av brandgravar. Detta är i sig själv mycket intressant, men platsen har bjudit på ytterligare överraskningar.  Rännorna har visat sig utgöra kanterna på åtminstone två s.k. kulthus, sannolikt från förromersk järnålder, v.s  något äldre än 2000 år. Kulthusen är tämligen olika varandra, varför man kan spekulera i att de utgör resterna av två från varandra separerade rituella sammanhang. Vidare undersökning  får närmare klargöra om så är fallet. Det som är gemensamt för dem är att de båda har gravar som i någon mening är i direkt relation till husens konstruktion. Det större huset har gravar i den västra husrännan, medan det mindre huset (se bilden) har en grav i sitt ena hörne.
Under veckan inleds nu det komplicerade arbetet att försöka separera de olika faserna från varandra. Vidare skall ett par gravar undersökas för att ge en bild av brandgravarnas morfologi och diversitet. Vi är ännu i början av undersökningen och mycket finns att upptäcka.